Flimrigt.se

Det blev en premiär på bio i helgen: V for Vendetta. Vi är i framtidens England- en diktatur där medborgarna hålls under kontroll genom censur, utegångsförbud och straff. Folket har dock en man på sin sida- “V”. Ensam tar han sig an utmaningen att utmana parlamentet och frambringa revolution. Han är en superhjälte- som är sårbar.
Jag ska vara ärlig, jag väntande mig en ganska ytlig historia med slagorden anarki och kommunism, men filmen är allt annat än just det, manuset är väl genomarbetat med en trovärdig bild av framtidens England. V for Vendetta balanserar skickligt mellan ytterligheter och publiken blir aldrig trampad på utan bilder och dialog kompletterar varandra. Det finns gott om bildsköna scener och vid flera tillfällen brände det bakom ögonlocken. Om man bortser från explosionerna så har man lyckats med snygga subtila effekter som ger rysningar ända in i benmärgen. Filmens bra casting bör noteras: Natalie Portman, Hugo Weaving och resten av huvudrollerna känns födda för dessa roller. Ben Miles som vi tidigare sett i rollen som Patrick i Coupling dyker upp i rollen som Dascomb, roligt och överraskande! (Och så slipper ni fundera på vart ni sett honom ;)). Filmen handlar inte bara om politik och hälsan hos ett undertryckt folk- den handlar om det mesta som rör oss människor oavsett plats eller skor. Dessa dimensioner vävs in i varandra i kampen på frihet. Det senare är anledningen till att betyget inte stannar vid en fyra, den här filmen skulle jag kunna se igen, och igen, och igen. (Deras fjärrkontroller är verkligen ‘universal’- de är även telefoner ;) ).

V for Vendetta