Flimrigt.se

Min julklapp till alla er fantastiska läsare blir ett favoritcitat från Family guy:

Tom Tucker: A bit of breaking news. A local family is forced out of their home by ghosts. Who are they gonna call?
Diane Simmons (sighs): Ghostbusters, Tom.
Tom Tucker: No, Diane. Their insurance company. That’s just stupid what you said.

Hoppas att ni får en trevlig filmjul!

De senaste åren har jag undvikit bond-filmerna som pesten. När det blir fööööör överdrivet tappar jag helt enkelt intresset, så i de fallen spelar det ingen roll hur snygg Bond är. När jag fick höra att vi fått en ny skådis och att den nya filmen enligt rykten skulle bli lite mer traditionell tyckte jag att det lät lovande. Casino Royale tar oss med från början i historien om James Bond, när han precis blivit befordrad till 00-agent: Med rätt att döda.

Att titta på bondrulle anno 2006 kändes som en skön förälskelse som väcks vid det snygga introt och bara förstärks filmen igenom. Filmen är underfyndig och återger Bond den förlorade trovärdigheten. Casino Royal visar inte en manschauvenistisk bond utan en agent som blivit sårad- självsäkerhet som självförsvar med andra ord. Vissa hävdar att Daniel Craig skulle vara en sämre bond för att han är blond…näää men kom igen. Craigs karisma överträffar hans utseende och han gör ett ypperligt jobb med skådespeleriet. En bra Bond! Det är också skönt att slippa en plastikopereradbond-brud som struttar omkring i bikini hela dagarna, att vila ögonen på Fröken Green är bara en fröjd. Här är det inget konstgjort silikon eller muskler producerade genom överdriven träning och privatkockar. Mads Mikkelsen hamnar inte långt efter i prestationsskalan han heller.

Det finns två aber i denna film: Bond-låten saknar helt magin som en sådan ska ha. Det känns tamt och oengagerande, då är det tur att filmen underhåller på egenhand så att man glömmer bort det efter en stund. EDIT: Ok, har lyssnat på låten igen…och den är inte fullt så hemskt som jag fick det att låta…början är riktigt skön…men den kommer inte riktigt igång…refrängen faller platt i allafall.

Och så dilemma nummer två: om man listar ut alla twistar långt i förväg, är rullen förutsägbar eller har jag bara tur? Eller har man sett för mycket film och därav ser alla planteringar? Eller var ljudet för högt och skråligt så att man inte kunde leva sig in i filmen ordentligt? Mycket kan det vara som påverkar, kort och gott: Trots att den är förutsägbar är Casino Royal på det hela taget en underhållande film med vackra människor och härlig bond-känsla som jag kan tänka mig att se igen.

Casino Royale (2006)

..för nu ska de ge sig på mitt lilla skötebarn A tale of two sisters. Tydligen så är det de relativt okända regissörerna Tom och Charlie Guard som fått sin vilja igenom, och de ska nu få göra sin variant av det koreanska gotiska mästerverket. Det har pratats om detta projekt under flera år men nu verkar stenen vara i rullning. Amerikanarna har de senaste åren gång på gång visat att de inte kan tolka det abstrakta och psykologiskt otäcka asien. Och skulle de någon gång lyckas, beror det endast på att de gjort en kopia av originalet (med mer pengar och utan textning). Finns det inget FN för film? Ett fredsavtal där slaktande av oskyldiga konstnärliga filmer förbjuds kanske vore något.
Förlåt, jag är känslomässigt engagerad i det här fallet.

Du kan läsa mer här.

Läs mer om min passion för filmen här.