Flimrigt.se

Jag har en pirrig känsla i magtrakten när jag sätter mig i biostolen, ska vi få en Die Hard-upplevelse? Jag glömmer bort oron ganska snabbt och pirret ersätts av ett accepterande av det faktum att Live free or Die Hard (eller Die hard 4.0 som den så vitsigt fått heta här i du gamla, du fria – land) är ganska ok. Det är ju ingen Die hard 1 eller 3, men i uppföljar- och remaketider har man ändå lyckats återskapa en del av originalkänslan.

Indränkt i alldeles för många och överdimensionerade actionsekvenser finns – om man letar länge nog – en story. Det är datasnillet Thomas Gabriel (Timothy Olyphant) som är besviken på sin regering och beslutar sig för att slå ut hela infrastrukturen. Till sin hjälp har han ett datasnille (som är smartare än honom själv) och en hel bunt hjälpredor som lyder minsta vink. John McLane hamnar som vanligt mitt i smeten då han får uppdraget att hämta hem datanörden Matt Farrell (Justin Long) som har större del i terrorattacken än vad både han själv och polisen först inser.
Die Hard 4.0 börjar trevande med en något uppstyltad dialog, men blir mer och mer underhållande. Willis karaktär känns väl igen från både de första filmerna och alla andra filmer han någonsin gjort (*s*). Justin Long regerar som datanörd och sidekick och fungerar väl ihop med Willis, det är just denna kombination som ger filmen sitt framåtdriv. Actionscenerna är snygga men lite vääääl överdrivna och känns i många fall rakt kopierade från antingen Terminator 2 eller Matrix. (Utmana dig själv…hur många Terminator 2 referenser kan du hitta? =)) Det känns inte alltid Die Hard – om ni förstår vad jag menar…Ett stort plus är Kevin Smith som äger i sin cameo som datanördarnas konung. Se och njut.

Filmen är en stentuff superaction som stundtals bara blir för mycket, Willis borde ha dött flera gånger om. (Och nu menar jag inte så där lekfullt överdrivet utan han borde verkligen ha krossat varje organ i sin kropp). Willis och Long tillsammans med en hel del småskojiga rubriker och en och annan bra actionscen gör ändå filmen underhållande som helhet.

Live free or Die Hard (Die Hard 4.0) (2007)

PS. Visst är det snyggt med vita tänder men nu blir det larvigt…vi ska inte bli bländade! Mitt sällskap noterade även att ögonvitorna var lite väl självlysande så det är möjligt att någon mixtrat lite…men till vilken nytta?

I ett skojfriskt ögonblick tyckte någon att det kunde vara roligt att göra en romantisk komedi om ett par som gör slut. Idén i sig är inte så tokig och detta spektakel serverar några väl utvalda ljusglimtar: Gary (Vaughn) och Brooke (Aniston) bor i sin exklusiva bostadsrätt mitt i stan. Efter en mindre lyckad familjemiddag (där vi blir roade av en ganska bisarr akapella sångare) genererar den efterblivande disken ett stort gräl. Månader av uppbyggd frustration väller ur pandoras ask och de gör slut. Nu börjar den tjurskalliga kampen om lägenheten, bowlinglaget, vännerna och att få den andre dit man vill…

Vetenskapen kring kommunikation är stundtals briljant skildrad och den första halvtimmen är faktiskt väldigt underhållande. Kanske rent ut sagt bra. Vaugn och Aniston lyckas fånga kärnan av bristen på kommunikation och hur vi utan vidare tolkar in lite väl mycket i vad som pågår. Men sen blir det värre, i och för sig så tror jag inte att skådespelarna kan klandras utan ett olidligt tråkigt manus. När de hållt på fram och tillbaks i vad som känns som en evighet har jag lust att fila naglarna (något jag inte vanligtvis gör…). Det tar sig något på slutet där vi alla som befunnit oss i liknande situation känner igen oss. Men ändå, en bra början, en olidlig huvuddel och ett halvt ok slut gör ingen film som vi brukar säga här på flimrigt.

The break-up (2006)

Med en besynnerlig korsbefruktning av skräck, rysare och komedi når Creep-regissören Christopher Smith nya höjder med filmen Severance, (kanske för att han denna gång fått hjälp med manuset). Filmen är en familjemedlem av den ”nya” typen skräckisar där genren förnyas med hjälp av modiga hybrider – och precis som i Shaun of the dead är det här komedin som stöttar upp slakten mest. (Även om denna film inte spelar i samma liga som dito.)

I Severance åker säljavdelningen för vapenföretaget Palisade Defense på teambuilding i de ungerska skogarna. På vägen till lyx-stugan hamnar de i händerna på galna mördare som inte skyr några medel i sin slakt. Små väl beprövade men briljanta knep används för att få grupparbetet otäckare än vad det är – ljudet är väl genomtänkt och ljudeffekter används i många fall istället för att visa det otäcka. Man låter publikens fantasi fylla tomrummet, ett förtroende regissörerna inte ger publiken så ofta nuförtiden. Men det blir mycket mer effektfullt! (Den cheery jolly musiken är pricken över iet – utan att bli fånig.)

Humorn genomsyrar som sagt filmen från början till slut, från dialog till klippning men blandas upp med lika mycket spänning, kött och blod. Mycket bra skådisar och riktigt roliga karaktärer. Tyvärr är det en del som drar ner betyget åt andra hållet: Storyn börjar bra och bygger upp löften som aldrig levereras en del saker blir även lite väl fåniga. Filmen når nätt och jämt över gränsen till en fyra – men som vi brukar säga – hellre fria än fälla. Det är en bra och annorlunda idé och de små detaljer kommer vara med mig länge ;).

Severance (2006)

Min ambition om att hinna ikapp mig själv och få tillbaks blogginspirationen denna veckan fick läggas på is ytterligare några dagar. Rättning och panikbetygssättning. Nu är det dock bara en vecka kvar tills jag släpps ut på årets grönbete (dvs. massor av film och kreativitet…).

En kommentar ur en utvärdering:
”Du är en kalaslärare, men du ska inte tro att alla tycker lika mycket om mediekunskap som du gör.”

Nästa gång ska jag komma in släpandes med fötterna, sucka vid blotta åsynen av elever, sätta mig bakom katedern, mumla nåt obegripligt om Ingmar Bergman och sedan ge dem ett 100 sidigt prov. *muahaha*

Japp, jag gjorde testet:

The Movie Of Your Life Is A Cult Classic

Quirky, offbeat, and even a little campy – your life appeals to a select few.But if someone’s obsessed with you, look out! Your fans are downright freaky. Your best movie matches: Office Space, Showgirls, The Big Lebowski