Flimrigt.se

Secret Window (2004) har hunnit gå på TV två gånger sedan den kom i min ägo. Men bättre sent än aldrig: igår var jag sugen på en skön thriller och kröp upp under filten med solen tryggt utanför persiennerna.

Denna Stephen King-baserade historia handlar om en känslomässigt nere författare med skrivkramp, som inte helt oväntat får en ärkepsykopat efter sig. Orsaken? Denne störde person hävdar att Mort Rainer plagierat hans berättelse och han vill nu ha upprättelse. Samtidigt får vår huvudkaraktär påtryckningar från ex-frun och dennes nya kärlek om att skriva på skilsmässopapperet – mystiken tätnar (ironi).

Redan i förtexterna har jag i min fantasi målat upp ett tänkbart scenario, i mitten av filmen glömmer jag dock bort det en smula eftersom spänningen stiger och jag tänker att det här kan nog överraska – men icke. Allt jag förutspådde de första två minuterna stämmer och inte ens en briljant Johnny Depp med ”bed head”-frisyr kan lyfta detta manus. Visst har filmen sina stunder och jag sitter på kanten av soffan ett par gånger, men en thriller tappar i mitt tycke hela sin poäng om man kan räkna ut vad som ska hända. Den övertydliga klippningen och pretto-skräckmusiken är de största anledningarna till katastrofen.